Inspirationskällan!

Funktion: Inspirationskällan - knapp till artikelsida

Inspirationskällan

Minska ditt avfall – och avfallsbanta. Var rädd om jordens resurser och minska ditt avfall. Här får du tips och inspiration!

Tänk textilsmart: Lär dig tänka textilsmart! Förläng livet på dina kläder och bidra till en mer hållbar textilkonsumtion.
Minimera matsvinnet: Det är lätt som en plätt att minska sitt matsvinn! Förutom att du gör en insats för miljön så kommer du dessutom att spara pengar.
Hållbara högtider: Inspireras av våra hållbara tips för olika högtider och andra festliga tillfällen.

Avfallstrappan

Bild

Laga, loopa, låna - bli en cirkulent!

Minimera

När du sorterar ditt avfall gör du en bra insats för miljön eftersom mer avfall kan återvinnas och bli till nya produkter, men det minskar inte den totala mängden avfall.

Det bästa för miljön är om det inte uppstår något avfall alls, det vill säga inget restavfall, matavfall, förpackningar eller tidningar. Utmana dig själv och dina konsumtionsvanor. Klarar du av att inte köpa en enda ny pryl under en vecka? Testa!

Funktion: Tips på hur du kan minimera ditt avfall - Länk till: https://miljönär.se

Återbruka

Det som är avfall för dig kan lika gärna vara en resurs för någon annan..Det är långt ifrån nödvändigt att alltid kasta saker när de är förbrukade eller trasiga, istället kan man faktiskt återbruka dem genom att tillverka någonting annat av dem. Återbruk är kreativt och roligt men det bästa av allt är att det är en stor vinst för miljön. Därför är det bra om fungerande och hela saker säljs eller lämnas vidare till någon verksamhet som tar emot begagnade saker. Under ditt besök på återvinningscentralen kan du passa på att besöka Återbruksboden. Där kan du ställa in sådant som är "för fint för att slänga" som t ex hela möbler, heminredning, cyklar, leksaker m. m

Funktion: Tips på hur du kan återbruka - länk PDF

Återvinn

Genom att återvinna bidrar du till en cirkulär och mer miljövänlig vardag. Avfall är en resurs som kan göra nytta många gånger.

Funktion: Här vill vi hjälpa dig med tips kring sortering och återvinning - länk till:Sortera och Återvinn | Sopor.nu

Tänk textilsmart

Lär dig tänka textilsmart! Förläng livet på dina kläder och bidra till en mer hållbar textilkonsumtion.

Förnya din garderob på rätt sätt

Gillar du att förnya din garderob och uppdatera din stil ofta? Så här gör du det på ett hållbart sätt.

Förläng livet på dina kläder

Tvätta rätt och förläng livet på dina plagg. Dessutom sparar du både tid och pengar på köpet!

Spara vatten och CO2-utsläpp

Om du återbrukar dina kläder så sparar du stora mängder vatten och CO2-utsläpp. Här är några exempel.

Förvandla dina jeans

Släng inte dina jeans – förvandla dem! Här får du tips på vad du kan göra med dina jeans som du inte använder längre.

Gör skillnad som konsument (länk till textilsmart)

Kika in på textilsmart.hallakonsument.se för att se hur du kan bidra till en mer hållbar textilkonsumtion.

Förnya din garderob på rätt sätt

Gillar du att förnya din garderob och uppdatera din stil ofta? Så här gör du det på ett hållbart sätt.

Hyr
Inför fest, bröllop eller maskerad kan du hyra det perfekta plagget.
Prenumerera på kläder
Allt fler butiker erbjuder möjligheten att hyra kläder till en fast månadskostnad. På så sätt kan du ständigt förnya din garderob på ett mycket mer hållbart sätt.
Anordna en klädbytarfest
Dags att rensa i garderoben? Ett kul sätt att göra det på är att bjuda in släkt och vänner till en klädbytarfest.
Klädbibliotek på jobbet
Många arbetsplatser har ett litet bibliotek där man kan lämna in sina utlästa böcker. Gör samma sak med era kläder!
Köp second hand
Det finns hur mycket snygga kläder som helst att köpa i andra hand, både på nätet och i olika affärer. Är du ute efter en unik stil så är detta det perfekta sättet att uppdatera din garderob på.Förläng livet på dina kläder

Tvätta rätt och förläng livet på dina plagg. Dessutom sparar du både tid och pengar på köpet!

Vädra istället för att tvätta

Att vädra kläderna kan minska antalet tvättar, vilket i sin tur gör att plagget håller längre. Särskilt ull-plagg mår bättre av att vädras än att tvättas.

Ta bort fläckar separat

Istället för att tvätta hela plagget. Galltvål är ett alternativ som är både miljövänligt och effektivt.

Använd torktumlaren sparsamt

Torktumling sliter på fibrerna i dina kläder.

Följ tvättråden

De finns där av en anledning, plagget brukar må bättre om du är noga med att följa anvisningarna.

Fyll tvättmaskinen

Om tvättmaskinen är full skaver inte de olika plaggen mot varandra lika mycket. Det i sin tur minskar slitaget och uppkomsten av noppror.

Färgsortera

Tvätta efter färg och se till att du har olika tvättmedel för vitt och färgat. Det gör att vita plagg håller längre, utan att de börjar se tråkiga och gråaktiga ut.

Vänd ut-och-in

Om plaggen tvättas ut-och-in minskar risken för noppror eller annat slitage. Dessutom håller färgen bättre i exempelvis jeans.

Använd tvättpåse

För känsliga plagg kan du använda en tvättpåse för att skydda plagget.

Knäpp knappar och stäng gylfar

Ha det som vana att knäppa knappar och stänga gylfar innan du tvättar. Annars finns det en risk att dessa river upp hål i andra plagg under tvätten

Undvik sköljmedel

Särskilt träningskläder kan slitas snabbt då sköljmedlet kan täppa till mikrofibrerna, vilka är de som gör att plagget ”andas”.

Spara vatten och CO2-utsläpp

Om du återbrukar dina kläder så sparar du stora mängder vatten och CO2-utsläpp. Här är några exempel.

Visste du att…

…om du använder din vinterjacka ett år till sparar du 4,7 kg CO2-utsläpp. Detta motsvarar materialåtervinning av 470 plastkassar.

…om du köper ett par jeans på second hand istället för ett par nya sparar du, förutom pengar, 4 600 liter vatten. Det motsvarar 24 personers dagliga vattenförbrukning i Sverige. Det sparar också 7,8 kg CO2-utsläpp, vilket motsvarar samma klimatutsläpp som för att koka 290 liter vatten i vattenkokare.

…om du köper ett par jeans, en tröja, en t-shirt och ett par strumpor mindre per år minskar du din årliga vattenförbrukning med över 10 000 liter. Det motsvarar 7 spolningar på toaletten varje dag i ett år.

Förvandla dina jeans

Släng inte dina jeans - förvandla dem! Här får du tips på vad du kan göra med dina jeans som du inte använder längre.

Har du några jeans som bara ligger där hemma i garderoben för att dem kanske blivit för små eller för stora? Eller har du tröttnat på dem? Eller har de kanske gått sönder? Då ska du kolla in de här inspirerande tipsen från Pinterest:

1. Klä om en möbel

Klä om en möbel med dina gamla jeans. Det behöver inte vara en stor soffa, det skulle kunna vara en sits på en pinnstol eller en pall.

2. Tillverka en mobilhållare

Genom att klippa av en bakficka på ett par jeans och att sy på en liten hängare så har du snabbt och enkelt en hållare till din mobil när den ska laddas.

3. Piffa till med brodyr

Om du har tröttnat på dina jeans kan du piffa till dem genom att brodera på dem. Eller varför inte sy på något märke eller måla på dem?

4. Gör en matta eller ett lapptäcke

Av olika jeans- och tygstycken kan man göra en häftig matta och har man bara små bitar jeans eller tyg kan man göra ett lapptäcke.

5. Skapa ett par unika jeans

Om dina jeans har gått sönder på något ställe kan du lappa ihop byxorna med andra jeansstycken. Då kan du få ett par unika, coola byxor.

6. Gör ett verktygsbälte

Om du klipper av benen på ett par jeans och endast sparar linningen och en eller båda bakfickorna så får du ett perfekt verktygsbälte.

7. Sy kuddfodral

Med samma teknik som när du gör ett lapptäcke kan du göra ett kuddfodral av stuvbitar. Mönster och utseende bestämmer du själv, bara fantasin sätter gränserna!

8. För små jeans – gör en kil

Om dina jeans, eller andra byxor, blivit för små kan du enkelt sätta en kil av ett annat tyg i sidan. Då får du ett par unika byxor som sitter som en smäck.

9. Gör en väska

Ett par jeans kan också bli en häftig väska, helt efter din egen smak och önskemål. Har du ett par hängselbyxor blir hängslena perfekta axelremmar.

10. Sy gosedjur

Med lite kreativitet kan några stuvbitar tyg bli vad som helst. Det skulle till exempel kunna bli ett gosedjur. En perfekt present till ett barnkalas!

11. Gör en plånbok

Av två bakfickor från ett par jeans och en dragkedja kan du göra en snygg plånbok.

Blir du inspirerad men inte har några jeans hemma, fråga runt bland dina vänner och familj om de har några eller kika hos secondhandbutikerna eller på loppis.

Fler inspirationstips och bilder på hur du kan återbruka kläder och textil hittar du på Pinterest.

Minska ditt avfall - konsumera mindre och avfallsbanta

Var rädd om jordens resurser och minska ditt avfall. Här får du tips och inspiration!

Vi svenskar lever som om vi hade 4,2 jordklot. Därmed tillhör Sverige de länder som har högst ekologiskt fotavtryck – dvs den yta som krävs för att producera det vi konsumerar och absorbera det avfall vi skapar. Det är inte hållbart. Men som tur är finns det mycket du kan göra för att konsumindre och avfallsbanta.

Våga köp second hand!

Vi måste släppa på våra fördomar och föreställningar, för det är smart både för plånboken och miljön att köpa second hand.

Vi är bra på att lämna iväg till second hand, men inte på att köpa second hand

Många av oss har med åren blivit bättre på att lämna iväg möbler och prylar till second hand, loppisar eller liknande. Men vi är inte lika bra på att köpa möbler och prylar som någon annan använt tidigare. Ett av de argument som ofta dyker upp när man pratar om second hand är att det är ”äckligt”. Att det luktar äckligt och att man inte gillar tanken på att någon annan har haft det tidigare. Men hur äckligt är det egentligen?

Du använder redan många saker second hand – utan att tänka på det

Det finns otroligt många prylar som vi dagligen använder fastän andra redan använt dem utan att vi tycker att det är äckligt.

Till exempel:

bestick och porslin på restauranger
sängkläder och handdukar på hotell
kläder i affären kan redan ha blivit provade av andra många gånger innan du köper dem

Fördelar med att handla second hand

Det är smart för plånboken – oftast är det mycket billigare att köpa second hand.
Det är smart för miljön – du bidrar inte till sopberget.
Du vet redan hur klädesplagget håller formen efter tvätt.
Du utsätts för färre gifter – kemikalierna, som tillsats vid tillverkningen av plagget eller prylen, har hunnit försvinna eller tvättats bort.
Du kan skaffa en unik och personlig stil – för det finns ju oftast bara ett exemplar av varje plagg eller pryl.

Så våga köp second hand!

3 tips på hur du kan bli bättre på att köpa second hand

1. Köp och sälj digitalt

Det finns väldigt många digitala tjänster idag som bara handlar om att köpa och sälja second hand så smidigt som möjligt, till exempel Tradera, Shpock och grupper på Facebook. Kolla runt bland dessa tjänster och hitta en som passar dig. Då kan du enkelt sälja prylar du tröttnat på och köpa sådant du behöver utan att behöva ta dig till en butik.

2. Köp sådant som är lätt att göra rent

Tycker du att det är lite äckligt med second hand så börja att handla sådant som är väldigt enkelt att göra rent, till exempel bestick och husgeråd. Om du blandar bikarbonat med lite vatten till en pasta, så kan du använda den för att putsa dina bestick så att dem blir som nya.

3. Byta och låna av vänner

Känns det fortfarande främmande att köpa kläder som främmande människor har haft kan du börja med att byta och låna kläder med kompisar. Hur många plagg har du inte i garderoben som aldrig använder? Dessa kan du byta bort mot andra plagg för att förnya din garderob. Håll sedan utkik efter Naturskyddsföreningens klädbytardag som äger rum över hela landet i april!

På www.miljonar.se kan du hitta verksamheter, företag och organisationer vars huvudverksamhet är att få allmänheten att laga, låna och återanvända. Där kan du till exempel hitta second hand- och vintagebutiker.

Vad skulle du kunna göra för att konsumera smartare?

Vi uppmanar alla att våga utmana sig själv och sina konsumtionsvanor. Klarar du av att inte köpa en enda ny pryl under en vecka? Testa! Dela med dig av dina bästa secondhandtips och var med och sprid budskapet om att konsumera smartare vidare.

Reparera mera

Många klädesplagg, möbler eller prylar hade vi kunnat förlänga livet på genom att laga eller reparera. Ett stort problem med hur vi konsumerar idag är att vi köper en massa prylar som vi använder under väldigt kort tid och sedan slänger. Kanske för att vi tröttnat på det eller för att det gått sönder. Vi tar bättre hand om saker vi värderar högt. Ofta ger vi extra kärlek till de prylar som har ett högt värde för oss själva. Det kan vara en möbel man ärvt av sin farmor, en kvalitetsprodukt man sparat till länge eller kruka man själv drejat. Dessa prylar tar vi hand om varsamt. Vi putsar skinnskorna, oljar in teakbordet, vädrar ulltröjan, osv.

Billiga prylar av lägre kvalité triggar vårt slit-och-släng-beteende. Annat är det med prylar som har ett lägre värde för oss, som billiga prylar av lägre kvalitet som kanske inhandlas utan någon långsiktigt plan. Dessa prylar tar vi inte hand om på samma sätt och slit-och-släng beteendet kommer lättare fram. Det är lätt att tänka att det både är enklare och billigare att köpa nytt i stället för att laga, men så är inte fallet när du tänker ur ett större perspektiv.

Kläder och skor är lätta att laga

Kläder och skor är exempel på saker som oftast går väldigt enkelt att laga antingen själv eller genom att lämna in till någon som kan. Förr i tiden var det vanligt att man lagade strumpor men nu köper man strumpor med lågt pris och som lätt går sönder och då slänger man det direkt. Men vi behöver vara rädda om det vi har. Alla kläder och prylar kommer ju någonstans ifrån. Oftast har de transporterats långa vägar och det har använts en hel del kemikalier, vatten, resurser och mankraft.

Så vårda dina prylar och laga dem så fort de börjar gå sönder så håller de länge till!

3 tips på hur du kan bli bättre på att laga prylar som gått sönder:

Tänk långsiktigt när du köper nya prylar
Köp saker av hållbart material som inte går sönder så lätt och som går att reparera. Både för att det kommer att hålla längre, men också för att du kommer värdera ditt köp högre och därmed ge det mer kärlek och omtanke.

Ta fram dina gamla hemslöjdskunskaper från grundskolan!
Oftast är det lättare än man tror att laga saker. Att sy fast en knapp eller spänna en skruv är väl ingen konst. Har du tummen mitt i hand så kolla med någon i din närhet eller anlita någon som kan hjälpa dig. Att, exempelvis, lägga pengar på att en sömmerska lagar dina kläder är ofantligt mycket billigare än att köpa nya plagg, om du räknar in hela klimatpåverkan av att ta fram ett nytt plagg.
Sök på nätet efter hur du kan reparera saker.
Det finns mängder med DIY-videoklipp (Do It Yourself) som tipsar om hur man lagar olika saker. Kanske sätter det igång din kreativitet så att du lagar fler prylar där hemma eller kanske gör om dem till något helt annat! Det är bara fantasin som sätter stopp.

Vad skulle du kunna göra för att konsumera smartare?

Vad gör du med dina klädesplagg som gått sönder? Eller med din rostiga cykel som fått punktering? På vilka sätt skulle du kunna tänka smartare för att undvika att dina prylar blir avfall? Eller är du kanske redan grym på att reparera dina prylar? Dela gärna med dig av dina händiga tips under hashtagen #längeleveprylen

Dela, låna och hyr

Det är smart att dela, låna och hyra istället för att ha massa prylar liggandes hemma och lägga onödiga pengar på konsumtion.

Vi köper idag många prylar som vi bara använder ett fåtal gånger om året och som där i mellan står och dammar i våra köksskåp, förråd och garage. Andra prylar ser vi som självklart att hyra istället för att köpa, för att de är för dyra, tar för stor plats hemma eller används väldigt sällan. Som ett släp eller en golvslip. Så måste vi börja tänka om fler prylar.

Du behöver hål, inte en borr

När du köper en ny pryl eller maskin är det egentligen inte den du vill åt, utan vad den kan göra. Till exempel, om du ska sätta upp en hylla på väggen så är det ju borrhålen (tjänsten som produkten utför) du vill åt, inte borrmaskinen i sig (produkten). Men så tänker vi inte alltid när vi står där och ska sätta upp hyllan och saknar en borrmaskin. Då tänker vi på var vi enklast, snabbast och billigast kan köpa en borrmaskin. Och när vi väl ska köpa så har vi oftast inte råd att köpa en kvalitetsprodukt, därför köper vi en av lägre kvalitet som inte håller lika länge. Men hur smart är det här egentligen?

Låna småsaker, hyr större saker

Istället för att ha massa prylar liggandes hemma och lägga onödiga pengar på konsumtion, måste vi tänka smartare! Prylar som juicepress och borrmaskin kan vi enkelt låna eller dela med våra grannar eller vänner. Större saker som släp och golvslip kan vi hyra. Att dela, låna och hyra med och av varandra har så många mervärden också. Vi utvecklar och bygger nya relationer med vänner, familj och grannar, vi sparar pengar för att vi inte måste köpa massa prylar som bara står och vi sparar på planetens resurser för att vi utnyttjar det som redan finns. Det är smart!

3 tips på hur du kan bli bättre på att dela, låna och hyra

Gå med i en bilpool
Många av oss har bilar som bara står parkerade under stora delar av dygnet. Med en bilpool utnyttjas bilen till fullo! Om du ändå måste ha en egen bil så tänk på att du kan samåka med vänner och kollegor istället för att flera bilar ska köra samma sträcka.
Börja dela prylar med dina grannar
Gå ihop några grannar och inventera era förråd, skåp och garage. Med all säkerhet kommer ni tillsammans ha många prylar och maskiner som skulle vara intressanta att dela med varandra. Kanske en juicepress, symaskin eller en projektor?
Använd digitala tjänster
Det finns digitala tjänster som du kan gå med i där du kan dela eller låna prylar med folk i din närhet. Exempel på sådana tjänster är Delbar.se, där både företag och vänner kan nyttja resurserna i sin närhet, och ToolPool, där du kan låna verktyg gratis. Saknar du en sådan här tjänst där du bor? Då kanske du ska starta en!

Vad skulle du kunna göra för att konsumera smartare?

Har du några prylar hemma som du skulle kunna dela med andra? Har du erfarenheter av att dela och låna prylar med grannar, familj och vänner? Dela gärna med dig av dina tips och idéer på hur vi alla kan bli bättre på att nyttja de resurser som redan finns i vår närhet under hashtagen #längeleveprylen.

Gör om och fixa till

Istället för att konsumera nytt behöver vi bli bättre på att ta hand om de resurser vi redan har hemma. Det behöver inte vara så krångligt!

Förnya på rätt sätt

Att ständigt köpa nytt och förnya både sig själv och sitt hem är idag väldigt lätt. ”Behov” av att ha det senaste, göra om hemma efter säsong och att följa trender är nästan som inbyggt i många av oss. Det är ohållbara vanor om vi bara köper nytt som vi sedan slänger för att kunna köpa mer nytt. Men om vi börjar konsumera smartare och mer hållbart kan vi fortfarande förnya oss, men med gott samvete.

Använd det du redan har

Vi måste helt enkelt bli bättre på att ta hand om de resurser vi redan har hemma. Kanske kan du skapa något nytt av det du tänkt lämna på återvinningscentralen? Att du tröttnat på en pryl betyder inte att den är värdelös och måste bli avfall.

Prylen, eller delar av den, kan bli något helt annat med lite fantasi. Som att en uttjänad skateboard kan bli en cool pall eller några gamla glasflaskor en schysst ljusstake. Det kan också vara så enkelt som att lite målarfärg får dig att se på din pryl med helt nya ögon. Du måste ju till exempel inte byta ut hela köket för att du tröttnat på luckorna. Måla om dem bara!

Öka din kreativitet och minska dina utgifter

Prylar som du skapat och gjort om själv mer blir mer personliga och unika och när du investerat tid och arbete i ett sådant projekt slänger du inte prylen i första taget. Du kanske till och med ger den extra kärlek och omtanke, för att prylen får ett högt värde för dig. Det är win-win i så många led! Återbruk är både resurssparande och utvecklande för kreativiteten. Dessutom kan man spara en hel del pengar på att ta vara på det man har istället för att köpa nytt.

3 tips på hur du kan bli bättre på att göra om och fixa till prylar du redan har

Skapa med färg-, tyg- eller tapetrester
Många möbler och prylar kan enkelt få ett nytt utseende med lite färg-, tyg- eller tapetrester. Du behöver alltså inte köpa nytt för att förändra där hemma! Måla benen på ett bord, klä om dynan på en stol eller sätt tapet på lådorna på byrån. Små, relativt enkla, insatser kan göra stor skillnad. Så tänk på att spara rester från renoveringar och liknande!
Hitta ett nytt användningsområde
Prylar du tröttnat på kan komma till användning någon annanstans i hemmet. Exempelvis kan du göra om en byrålåda till en säng till hunden, de trasiga gardinerna kan bli kuddfodral och den gamla CD-hyllan kan bli en blomlåda. Du hittar många inspirerande bilder på hur du kan göra om och fixa till dina prylar på internet. Eller kolla in våra återbrukstips
Ta hjälp av någon annan
Har du inte tiden eller kreativiteten att pyssla och göra om dina möbler och prylar själv? Då kanske du har någon pysslig och händig person i din närhet som du kan ta hjälp av eller anlita någon som kan göra jobbet?

Vad skulle du kunna göra för att konsumera smartare?

Har du gjort om någon möbel eller räddat någon pryl från att bli avfall? Dela med dig av dina bästa återbrukstips under hashtagen #längeleveprylen.

Njut av det du har

Sättet vi väljer att konsumera på påverkar många. Njut av det du redan har istället för att köpa nytt. Ogenomtänkt konsumtion är aldrig bra och om alla på jorden konsumerade som vi svenskar skulle det kräva resurser från över 4 jordklot. Och det har vi inte! Därför måste vi börja tänka smartare och minska överkonsumtionen.

En process i många led

Konsumtion av nya prylar är inte bara en handling här och nu, det är en stor process i många led:

Var kommer materialet ifrån och hur togs det fram?
Vem tillverkar prylen och vart?
Hur kommer den till butiken?
Och vad händer med den när den gått sönder eller när jag tröttnat på den?

Vi måste börja se det stora perspektivet. För sättet vi väljer att konsumera på påverkar många. Därför behöver vi börja konsumera smart och hållbart. Hållbar konsumtion har av FN definierats som: ”Att kunna köpa det vi behöver för att kunna tillgodose våra behov, utan att äventyra framtida generationers möjligheter att kunna tillgodose sina.”

Istället för att köpa, prova det här: Njut av det du redan har. Om du verkligen behöver något eller vill förnya dig så prova att istället:

Reparera
Göra om och ge kärlek till prylar du redan har hemma
Byta och dela prylar med dina nära och kära
Våga köpa second hand

Sen är det bara att slänga upp benen på bordet och njuta!

3 tips på hur du kan bli bättre på att njuta av det du redan har

Köp inte för köpandets skull
Tänk efter innan du shoppar och ha en långsiktig plan för dina köp. Om du måste köpa något nytt så ställ dig dessa frågor innan;
1. Kan jag låna eller byta till mig prylen av någon jag känner?
2. Kan jag köpa det begagnat?
3. Om inte, vart kan jag köpa prylen med bra så bra kvalitet som möjligt så att den håller länge?
Ha en köpfri dag
Kampanjen En köpfri dag (Buy Nothing Day) är en internationell motvikt till Black Friday som vill väcka medvetenhet om konsumtionsmönster och visa på alternativ. Du deltar genom att inte handla något alls på 24 timmar. Känns en dag för lätt för dig? Testa då med en vecka eller en månad. Handla genom att inte handla!
Använd och njut av prylar du redan har hemma
Gör det gärna med nära och kära, vänner och familj. Tänd ett ljus och varva ner, spela spel med familjen, laga god mat med vännen eller låna en bok och läs i den sköna fåtöljen. Eller varför inte gå ut och njuta av naturen?

Vad skulle du kunna göra för att konsumera smartare?

På vilka sätt skulle du kunna tänka smartare för att undvika att köpa onödiga prylar? Eller är du kanske redan grym på att använda och njuta av de saker du redan har? Dela gärna med dig av dina tips under hashtagen #längeleveprylen!

Välj bort engångsartiklar

Engångsartiklar genererar mycket avfall, och oftast helt i onödan. Här tipsar vi om praktiska alternativ till engångsprodukter.Ofta kan du hitta det mesta du behöver på internet.

I badrummet

Tvättbara bomullsrondeller/makeup pads finns i t.ex. frotté. Den händige kanske gör egna.
Investera i återanvändbara tops/bomullspinnar som håller för fler än 1000 användningar.
Undvik flytande produkter som tvål och schampo. Använd exempelvis en tvålbar och schampokaka istället.
Skaffa menskopp eller tvättbara tygbindor.
Byt till en tandborste med utbytbart huvud.

I köket

Byt ut plastfolie mot bivaxduk. De går att diska för hand och återanvändas upp till hundra gånger.
Satsa på återanvändbart bakplåtspapper.
Införskaffa ett diskbart sugrör i något material som stål eller porslin.
Köp en diskborste i trä istället för plast med refill-huvud.
Om du redan har en bra diskbortse i hårdplast – diska den regelbundet i diskmaskinen så håller den sig fräsch hur länge som helst.
Skaffa värmeljushållare i glas som du kan återanvända till varje nytt ljus. Numera kan du köpa ”nakna” värmeljus, det vill säga utan aluminiumbotten.
Använd tvättbar tygtrasa istället för hushållspapper.
Har du kaffemaskin som använder kaffekapslar? Skaffa en återanvändbar kapsel i rostfritt stål i stället.
Byt ut tepåsarna mot en tekula i rostfritt stål och löste.

På utflykten

· Skaffa en spork så att du inte behöver ha med dig engångsbestick. (En spork är ett mellanting mellan sked och gaffel).

Skippa engångsgrillen. Ta reda på i förväg var det finns allmänna grillplatser. Eller ta med kall mat på utflykten och spara grillningen till en hemmakväll.
Ta med dig kranvatten hemifrån istället för att köpa vatten på flaska eller burk.

På restaurangen

Ta med egen låda eller mugg när du beställer take-away.
Om det inte finns möjlighet att ta med egen låda till take-awayn, återanvänd de lådor du får. Plastlådorna du får när du exempelvis beställer kinamat är utmärkta att återanvända som matlåda.
Säg nej till småförpackningar med till exempel soja eller ketchup.
Gillar du att äta sushi med pinnar? Skaffa återanvändbara ätpinnar och hoppa över engångspinnarna.
Ta inte emot sugrör på snabbmatsrestaurangen. Du kommer att klara dig utan.

I butiken

· Ta med en egen kasse.

Köp frukt och grönt i lösvikt istället för inpackade alternativ.
Välj digitala kvitton i de affärer som erbjuder det.
Skaffa återanvändbara påsar till frukt och grönsaker. Det finns smarta alternativ som går att tvätta i maskin. Eller använd matavfallspåsar.

Släng inte textilier

Är det dags att rensa? För miljöns skull - släng aldrig textilier. Här får du tips på vad du kan göra i stället! Textilåtervinning har haft en framåtskridande utveckling de senaste åren. Numera kan du, förutom att återanvända kläder vid välgörenhet, katastrofhjälp och försäljning i secondhand-affärer, återvinna textilfibrer. Det innebär att du numera kan lämna även slitna men rena textilier i containrarna för klädinsamling. Dessutom kan du lämna skor, hattar, väskor och accessoarer. Det du lämnar skall vara rent och förpackat i t ex plastsäckar.

Visste du att sju av tio personer slänger kläder istället för att återvinna dem? Det är verkligen inte hållbart för miljön. Dessutom finns det ju massor med alternativ till att slänga:

💰 Sälj

Passa på att tjäna en slant och sälj dina kläder på loppis eller på internet.

🎁 Ge bort

Om du inte orkar sälja dina plagg så finns det mängder av ställen som tar emot textilier. Både hjälporganisationer och större kläd- eller inredningskejdor tar emot dina gamla textilier, oavsett om de är hela eller inte. Vår samarbetspartner Human Bridge har ställt ut containrar på ett antal ställen runt om i kommunen. Adresserna till dessa hittar du här: Containrar till Textilåtervinning.

Eller så kan du passa på att lämna in dem på återvinningscentralen nästa gång du ska dit.

🧵 Laga

Om du inte är händig själv kanske du känner någon som är det. Eller lämna in till din lokala skräddare.

🧙🏻‍♂️ Förvandla

Förvandla dina textilier till något annat. Ett par trasiga jeans kan bli en kasse och gamla lakan näsdukar. Bara fantasin sätter gränser. Här hittar du tips på vad du kan göra med dina jeans.

💡 Förnya

Ibland kan det räcka med att uppdatera ditt plagg. Ett par jeans kan bli shorts, en gammal sommarklänning kan bli nattlinne. Var kreativ!

Vad händer med den insamlade textilen?

Den insamlade textilen hämtas av Human Bridge. Human Bridge är en organisation som samlar in textil till förmån för behövande. Syftet är att i första hand återanvända de begagnade kläderna på nytt.

Human Bridge sorterar materialet.
Det som kan återanvändas går till second handbutiker eller skickas med hjälpsändningar till behövande i Afrika och Östeuropa.
Det som inte kan användas igen sorteras i olika kategorier för återvinning. Vissa delar av fibrerna kan bli råvara för till exempel filtar och isolering.

Bli pappersfri

Att slippa hantera onödigt mycket papper är inte bara skönt, det är bra för miljön också. Så här ska du göra för att minska mängden papper.

Välj e-faktura eller autogiro

Betala dina räkningar med e-faktura eller autogiro. Då kan du både minska ditt avfall och spara pengar på fakturaavgifter.

Säg nej till reklam i brevlådan

Ett hushåll får runt 50 kg direktreklam om året. Sätt upp en skylt med Reklam nej tack på brevlådan eller brevinkastet så slipper du minst 40 av dem. Reklamblad och broschyrer går fint att återvinna och göra nytt papper av, men det är dubbelt så bra för miljön att inte tillverka dem alls. Om du vill ta del av erbjudanden och kampanjer ändå så erbjuder de flesta företag kostnadsfria digitala nyhetsbrev och utskick.

Välj digitala kvitton

Välj att få ditt kvitto digitalt när det är möjligt. Du slipper rensa plånboken och det minskar risken att du tappar bort ett viktigt kvitto.

Skaffa digital brevlåda

Se till att du får viktig post från myndigheter digitalt istället för på papper. Då riskerar du inte heller att missa viktig post. Det är gratis att ansluta sig och det enda som krävs är digitalt bank-ID. Läs mer om digital brevlåda på Skatteverkets hemsida.

Låna böcker

Låna böcker på biblioteket eller lyssna på ljudböcker. Inför en bokbytarhylla på jobbet eller bland grannarna.

Läs nyheterna digitalt

Läs morgontidningen digitalt istället för att få den hem till brevlådan. Eller välj ett abonnemang där du bara får tidningen i brevlådan på helgen, istället för varje dag.

Skriv ut på båda sidor

Se till att din skrivare skriver ut på båda sidor som standard, så att du inte glömmer det när du ska skriva ut dokument.

Använd digitala post-it-lappar

Du vet väl att du kan använda digitala post-it-lappar på din dator istället för pappersvarianten?

Skippa papperskalendern

Byt ut papperskalendern mot en digital kalenderfunktion i din dator eller mobil. Det är dessutom praktiskt om man vill dela kal

Källsortering och avfall

Lär dig mer om hur källsortering fungerar, olika typer av avfall och vad du kan göra för att minska ditt avfall.

Matavfall intern länk

Här hittar du information om matavfall: hur det fungerar, hur du beställer nya påsar och vad som händer med matavfallet efter det att Västervik Miljö & Energi hämtat det.

Olika typer av avfall

Här kan du lära dig mer om olika typer av avfall och vad som händer med det efter att det har hamnat hos oss.

Söker du information om hur du ska slänga en viss typ av avfall? I så fall kan du prova att söka efter det i sorteringsguiden. Sök i sorteringsguiden

Panta

Dryckesflaskor i plast och glas och dryckesburkar i metall återvinner du bäst genom att panta i en pantmaskin.

I nästan alla livsmedelsbutiker finns pantmaskiner där du kan lämna svenska dryckesflaskor och dryckesburkar och få pengar tillbaka eller skänka en slant till välgörande ändamål. Du kan panta alla burkar och flaskor märkta med en pantsymbol.

Så kan du panta dina burkar och flaskor

I pantmaskin i livsmedelsbutik
I Pantamera Express på Målserums avfallsanläggning, Västervik.
I pantrör som kommunen sätter upp på offentliga platser. Så här funkar pantrör (film)

Bättre panta än att sortera i kärl hemma

När du pantar blir avfallet mycket bättre sorterat och olika metaller eller plaster blandas inte. Det gör det lättare att återvinna förpackningarna så att de blir nya burkar och flaskor.

Så gör du med utländska metallburkar

Utländska burkar går bra att sortera som metallförpackning.

Samlaren

Du har möjlighet att lämna småelektronik, små ljuskällor och batterier i insamlingsskåpet Samlaren, som finns i vissa livsmedelsbutiker.

Småelektronik, lampor och batterier kan du lämna i insamlingsskåpet Samlaren som är ett skåp för mindre elektronikavfall från ditt privata hushåll. Samlaren hittar du i närheten av pantmaskinerna.

Detta får du lämna i Samlaren

Små ljuskällor (glödlampor, LED-lampor, halogenlampor, lågenergilampor)
Batterier (Knappcellsbatterier, AA-batterier)
Småelektronik (mobiler, laddare, hörlurar)

Detta får du inte lämna i Samlaren

Lysrör – de är för stora, lämna dem gärna på en återvinningscentral istället.

Var finns din närmaste Samlare?

ICA Supermarket, Gamleby
ICA Maxi, Västervik
ICA Kusten, Loftahammar
COOP, Ankarsrum
COOP Extra, Västervik
Matöppet, Gunnebo

Har du frågor så kontakta Västervik Miljö & Energi:s kundservice.

Trädgårdsavfall

Få reda på vad som händer med trädgårdsavfallet som samlas in och hur det gör nytta i naturen. Trädgårdsavfall är avfall som kommer från växtriket och som uppstår när du sköter trädgårdar, parker och eller tar hand om krukväxter. Det kan vara gräs, löv, växtdelar, mindre träd, blommor och buskar.

Trädgårdsavfall blir jord eller energi

Västervik Miljö & Energi krossar och komposterar ditt trädgårdsavfall så att det blir till näringsrika jordsorter som bland annat används på jordbruksmarker. Får vi in annat i trädgårdsavfallet förstörs komposten och en värdefull resurs kan inte återföras till naturen.

En viss del av trädgårdsavfallet blir flis som skickas till förbränning i kraftvärmeverket för att ge fjärrvärme och elektricitet.

Så här sorterar du trädgårdsavfall på återvinningscentralen

På återvinningscentralen ska du sortera ditt trädgårdsavfall i två olika kategorier:

- Ris och grenar.

Det här får du lägga bland ?:

gräs
mossa
löv
krukväxter
fallfrukt

Detta får du INTE sortera som ?:

halm
hö
ensilage
tomat- och gurkblast
invasiva växter (t.ex. parkslide, gul skunkkalla eller jätteloka)

Ris och grenar

Det här får du lägga bland ris och grenar:

mindre träd
stora buskar
tjocka grenar
rötter
stubbar

Detta får du INTE sortera som ris och grenar:

jord
plastsäckar

här får du reda på vad du ska göra med invasiva växter för att förhindra att de sprids.

Invasiva växter

Här får du reda på vad du ska göra med invasiva växter för att förhindra att de sprids.

Invasiva växter är främmande växtsorter som påverkar våra ekosystem och hälsan hos människor och djur, hotar den biologiska mångfalden och kan orsaka stora ekonomiska skador. Det är mycket viktigt att de hanteras på rätt sätt för att förhindra spridning.

Får aldrig slängas i trädgårdsavfallet

Invasiva arter får aldrig sorteras som trädgårdsavfall. Invasiva växter sprider sig lätt via fröer eller rotskott och ska därför förpackas i tätförslutna soppåsar. Hemma slänger du det i restavfallet och på återvinningscentralen kontaktar du personalen. Rekommendationen är att jorden runt bestånd av parkslide inte ska grävas upp, se Länsstyrelsens råd angående parkslide

Här är några av de vanligaste invasiva växterna som du ska se upp med:

Parkslide

Ursprung: Asien. Introducerades i Sverige som en trädgårdsväxt.

Spridning: Via rötter, dolt under jorden och kan tränga in i byggnader, vattenledningar och genom asfalt. Mindre än ett gram av en rot från parkslide kan ge upphov till en ny planta.

Kännetecken: Ganska grov och upprätt med decimeterlånga blad. och påminner om bambu till utseendet. Blir drygt två meter hög på en säsong.

Så bekämpas parkslide: Parkslide är en svårbekämpad växt. Generellt ska man försöka bekämpa utan att gräva. Att klippa ner beståndet 4 gånger per säsong och aldrig låta växten blomma och sätta frö kan hindra spridning. Läs mer i Länsstyrelsens råd angående parkslide.

Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska den förpackas tätförslutande. Hemma slänger du den i restavfallet, på återvinningscentralen kontaktar du personalen.

Jätteloka

Ursprung: Västra Kaukasus. Introducerades i Sverige som trädgårdsväxt.

Spridning: Med frön som exempelvis fastnat i bildäck, på kläder eller följer med jord som grävts upp och flyttats.

Hälsorisk: Jättelokans växtsaft i kombination med solljus kan skapa svåra blåsor och sår på huden. Använd därför skyddskläder och glasögon när du hanterar jätteloka.

Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska de förpackas tätförslutande. Hemma slänger du dem i restavfallet, på återvinningscentralen kontaktar du personalen.

Gul skunkkalla

Ursprung: Nordamerika. Har introducerats via plantskolor som prydnadsväxt för fuktiga och blöta miljöer som trädgårdsdammar, bäckkanter och parker.

Kännetecken: Har 30 till 150 cm avlånga, blanka blad med korta skaft i rosetter från jordstammen. Den har bildat stora bestånd i vattendrag på västkusten.

Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska skunkkalla förpackas tätförslutande. Hemma slänger du dem i restavfallet, på återvinningscentralen kontaktar du personalen.

Jättebalsamin

Ursprung: Himalaya. Avsiktlig införd som trädgårdsväxt och som foderväxt till bin.

Kännetecken: Kan bli upp till 2,5 meter hög och växter oftast i stora bestånd. Blommorna är rosa, ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter.

Spridning: Sker endast med frö. Vid beröring spricker frukterna upp explosionsartat och frön slungas iväg i genomsnitt fem meter. Mer långväga spridning sker genom förflyttning av jord som innehåller frön och via människor eller fordon som har arbetat i jord som innehåller frön.

Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska jättebalsamin förpackas tätförslutande. Hemma slänger du dem i restavfallet, på återvinningscentralen kontaktar du personalen.

Fler exempel på invasiva växter

Björnloka
Blekbalsamin
Blomsterlupin
Flyghavre
Gudaträd
Hybridslide
Jätteslide
Kotula
Röd jättegunnera
Sidenört
Tromsöloka
Vresros

Mer information om invasiva växter hittar du på Naturvårdverkets hemsida

Växter som drabbas av sjukdom

Sjuk växtlighet, som smittad buxbom eller askar drabbade av askskottsjukan , ska behandlas på samma sätt som invasiva växtarter.

Hur fungerar källsortering?

Här kan du läsa om vad som menas med källsortering och varför man ska sortera sitt avfall.

Källsortering innebär att man sorterar och separerar sitt avfall där det uppstår, det vill säga där källan till avfallet är. I Sverige är det lag på att till exempel förpackningar och tidningar ska sorteras och lämnas till återvinning.

Varför ska du källsortera?

Det är viktigt att du sorterar ditt avfall. Ju bättre du sorterar desto lättare är det att återvinna och då sparar vi på jordens resurser. Därför ska du sortera vid källan. För nybyggda bostäder finns det till och med regler från Boverket som säger att det ska finnas plats för källsortering av avfall i till exempel köket.

För villaägare i Västerviks kommun har vi gjort det lite extra enkelt att källsortera eftersom vi erbjuder hämtning av alla förpackningar och tidningar direkt vid din fastighet om du bor i eller äger en villa.

Detta avfall ska alltid källsorteras

Förpackningar

Ska sorteras och lämnas till godkänt inlämningsställe enligt lagen om producentansvar.

Tidningar

Ska sorteras och lämnas till godkänt inlämningsställe enligt lagen om producentansvar.

Elektronikavfall

Ska sorteras och lämnas till godkänt inlämningsställe enligt lagen om producentansvar.

Läkemedel

Ska sorteras och lämnas till apotek enligt lagen om producentansvar.

Matavfall

Ska sorteras enligt lokala föreskrifter som varierar från kommun till kommun.

Farligt avfall

Ska sorteras och lämnas till godkänt inlämningsställe enligt lag.

Använd gärna sorteringsguiden för att få reda på hur olika typer av avfall ska sorteras.

Farligt avfall

Farligt avfall innehåller ämnen som är skadliga för människor och miljön och kan vara frätande, explosiva, brandfarliga eller giftiga om de hamnar på fel ställe.

Farligt avfall kan vara olja, färg- och lackavfall, sprayburkar, glödlampor, lysrör, lågenergilampor, lösningsmedel, bekämpningsmedel och batterier.

Därför är det viktigt att inte blanda farligt avfall med annat avfall, utan i stället lämna in det på Målserums avfallsanläggning eller på någon av våra återvinningscentraler.

Där sorteras avfallet upp i olika behållare så att de olika typerna av farligt avfall kommer till rätt behandling.

Tips: Behåll originalförpackningen. Då minskar risken att någon skadas under hanteringen. Blanda inte olika produkter, då kan det bli en farlig, kemisk reaktion.

Behöver jag rengöra förpackningarna?

Du behöver inte rengöra förpackningarna, däremot behöver de vara tomma och fria från matrester. Det är dels en hygienfråga, dels kan det påverka återvinningen eftersom den automatiska sorteringsprocessen för vissa materialslag sorterar förpackningarna efter vikt.

Vad är lagen om producentansvar?

I svensk lag ställs det krav på att de som tillverkar eller importerar till exempel förpackningar, tidningar, läkemedel, elektronikavfall ska se till att det finns platser där du kan lämna in det när det blir avfall. Lagen ställer också krav på att du som får denna typ avfall ska se till att sortera det och lämna det till återvinning.

Vad händer sen?

Läs mer om vad som händer med det avfall som du har lämnat in till källsortering.

Minimera matsvinnet

Det är lätt som en plätt att minska sitt matsvinn! Förutom att du gör en insats för miljön så kommer du dessutom att spara pengar.

Frys in

Ett lätt sätt att förhindra matsvinn är att frysa in din mat innan den blir dålig. Fryst frukt kan bli till glass!

Förvara maten rätt

Bara genom att ha rätt temperatur i kylskåpet kan minska ditt matsvinn betydligt.

Planera dina matinköp

Med lite planering innan du handlar din mat kan du minska ditt matsvinn mer än du tror.

Ta hand om dina rester

Gårdagens rester kan bli ännu godare med några enkla knep. Vad sägs om omelett, banankaka eller glass?

Rädda frukten

Under skördetid slängs det tyvärr stora mängder fullt ätbar frukt. Här får du några fruktansvärt bra tips på hur du kan rädda frukten.

Laga lagom

Så här kan du tänka för att inte laga för mycket och därmed riskera att behöva slänga mat eller ingredienser som blivit över på din buffé eller ditt julbord.

Tips och trix

Appar som räddar mat, smart buffé-planering, mindre tallrikar och doggy-bags är några av våra bästa knep som hjälper dig att rädda mat.

Talar du svinniska?

Har du bäst-före-snoozat idag? Eller meny-flexat? Eller upplevt en riktigt bra svinntage-middag? Här lär du dig de bästa nyorden på svinniska.

Frys in

Ett lätt sätt att förhindra matsvinn är att frysa in din mat innan den blir dålig. Fryst frukt kan bli till glass!

Tips för när du fryser in din mat

Frys in mat du vet att du inte kommer att äta innan den blir dålig.
Fryst frukt kan bli till smoothie.
Överbliven smoothie kan bli glass.
Riv ner och frys in överblivna ostkanter.
Många livsmedel som man inte tänker på att frysa in, som mjölk, fetaost, grädde och smör, går bra att frysa in.
Vissa flytande livsmedel passar bra att frysa in i isformar som till exempel pesto eller vin. Använd sen i grytor eller såser.
Om du inte är säker på att du kommer hinna äta en matlåda du gjort, lägg den i frysen.
Märk upp det du fryser in med datum och planera för att äta upp maten i tid.

Förvara maten rätt

Bara genom att ha rätt temperatur i kylskåpet kan minska ditt matsvinn betydligt.

Låt inte maten stå framme i onödan, sätt in den i kylen så snart du är klar.
Ha rätt temperatur i kyl och frys.
Svinnventera: Gå regelbundet igenom hela skafferiet och ät upp det som håller på att bli gammalt. Kom ihåg att de flesta skafferivaror håller långt efter bäst-före-datum.
Om du sänker temperaturen till 4 grader i kylen, kan maten hålla dubbelt så länge jämfört med om du har 8 grader i din kyl.
Ha en särskild plats i kylskåpet för den mat och dryck som behöver konsumeras snart.
Om maten har ett bäst-före-datum: Lukta och smaka innan du slänger. Mat blir inte farlig efter bäst före-datum om den har förvarats rätt.
Däremot handlar märkningen Sista förbrukningsdag om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Då ska du inte chansa. Sista förbrukningsdag används främst för livsmedel som innehåller fisk, skaldjur, köttfärs, och produkter av fågel. Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida.
Bäst-före-datumet på (okokta) ägg gäller om äggen förvaras i rumstemperatur. Om du förvarar äggen i kylskåpet håller de mycket längre, minst en månad till.

Planera dina matinköp

Med lite planering innan du handlar din mat kan du minska ditt matsvinn mer än du tror.

Planera dina inköp så att du bara handlar så mycket som du/ni äter upp.
Titta igenom kyl, frys och skafferi innan du åker och handlar, kanske har du redan mycket av det du behöver.
Om du behöver ett visst livsmedel för att laga en rätt, planera hur du kan använda resten av det också.
Handla gärna flera gånger, framför allt frukt, grönsaker och annat med kort hållbarhet.
Tänk en extra gång – hur mycket kommer att gå åt? Speciellt kaffe och te är produkter med negativ påverkan på både miljö och människor och som slängs i stor utsträckning.

Ta hand om dina rester

Gårdagens rester kan bli ännu godare med några enkla knep. Vad sägs om omelett, banankaka eller glass?

Gör matlådor av överbliven mat.
Använd skrumpna grönsaker i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa.
Gör en fruktsallad av frukt som börjar bli gammal.
Stek. Tråkiga äpplen kan stekas i lite smör, kanel och honung. Gårdagens kokta potatis får nytt liv om de steks i smör och lite kryddor.
Baka banankaka av bruna bananer. Eller skär ner dem i bitar och frys in. Använd sen i smoothie eller ät dem direkt som de är.
Ät fler delar av grönsakerna. Den hårda delen av broccolin eller vitkålen kan ätas om den får koka längre, vissa grönsaker kan ätas med skalet på.
Gör egen buljong på de grönsaksdelar du inte vill tillaga.
Häll den överblivna smoothien i glassformar och frys in. Njut sen av din hemmagjorda glass!
Ha tapaskväll. Använd resterna som blivit över från veckan.
Tänk danskt – gör smörrebröd: Toppa brödskivor med dina rester.
Mjukt bröd som börjar bli torrt kan få bli till skorpor, knäckebröd, krutonger eller ströbröd.
Gör omelett. Var kreativ, det mesta funkar att ha i!
Riv ner resterna av osten och använd i gratänger, paj eller pizza.

Rädda frukten

Under skördetid slängs det tyvärr stora mängder fullt ätbar frukt. Här får du några fruktansvärt bra tips på hur du kan rädda frukten.

Gör marmelad eller chutney

Vem bryr sig om hur frukten såg ut innan de hamnade i marmeladen så länge den inte var rutten eller dålig på annat sätt.

Våga köp ”ful” frukt

Frukten smakar lika bra oavsett om den har en skönhetsfläck eller inte. Kolla med din butik om de inte kan ha en avdelning för ”fula” frukter.

Testa att köpa närodlat

Mycket frukt förstörs när den transporteras och når aldrig dig förrän det är för sent.

Frys in

Frys in frukt som börjar bli gammal. Fryst frukt passar utmärkt att använda till en smoothie eller en hemmagjord glass.

Fler frystips

Baka

Särskilt äpplen kan förvandlas till väldigt många olika typer av bakverk – äppelpaj, äppelkaka, äppelmuffins, äppelrosor, äppelpizza, äppelbullar med kanel, äppelkladdkaka, äppelcheesecake, äppelflarn, äppeltårta, äppelknyten, äppelrutor, äppeltaco, äppelchips eller varför inte torka dem i ugn? Om du inte själv vill äta upp det du bakat – ta med till jobbet eller ge bort som (hållbar) present.

Ge bort

Dela med dig av överbliven frukt på jobbet eller hör om skolor eller förskolor i området vill ha frukt. Ge bort en fruktkorg till grannen, en vän eller varför inte svärmor! Eller kanske har du en lantbrukare i närheten som behöver foder.

Ha en skördefest

Bjud in vänner och familj till en skördefest. Bjud på fika som du bakat med hjälp av frukten och låt alla plocka med sig frukt hem.

Gör must

Lämna in dina överblivna äpplen till ett musteri som sedan kan göra must på dina äpplen. Om du har riktigt mycket äpplen kan du få din alldeles egna must. Eller varför inte gå ihop med grannarna och få er egen kvartersmust.

Laga lagom

Så här kan du tänka för att inte laga för mycket och därmed riskera att behöva slänga mat eller ingredienser som blivit över på din buffé eller ditt julbord.

Beräkna hur mycket mat som går åt

Generellt brukar man räkna med att en normalstor bufféportion är ungefär 500 gram, varav 100–150 gram kött/fisk och 250–350 gram tillbehör. Men tänk på att:

Ett recept som är beräknat för fyra personer räcker till ungefär 10–12 bufféportioner.
Ju fler rätter du har i din buffé, desto mindre kommer att gå åt av varje.
Sex till åtta rätter räcker oftast på en buffé.

Här är ett genomsnittsvärde för ungefär hur mycket en vuxen person äter av olika rätter som ofta ingår på våra bufféer:

Kött utan ben (exempelvis julskinka): 50 g
Kött med ben (exempelvis revben): 100–150 g
Lax, kallrökt eller gravad: 50 g
Lax, varmrökt eller inkokt: 75 g
Gravlaxsås: ½ dl/30 g
Paté: 50 g
Kokt potatis: 125 g
Paj: 150 g
Grönsallad: 30 g
Mjukt bröd: 25 g
Hårt bröd: 15 g

Annat att tänka på när du ska bjuda på buffé

Hur hungriga är gästerna? Vilken tid på dagen serveras maten? På kvällen går det åt mer mat för då har man mer tid på sig än vid en lunch.
Är det kvinnor eller män eller en blandad grupp som ska äta? Män äter oftast mer än kvinnor, medan tonåringar ofta äter mer än äldre personer och barn.
Finns det någon favorit bland rätterna? Då kan du räkna med att det går åt mer av den.
Ställ fram lite mat i taget, då håller den bättre och räcker längre.
Använd mindre tallrikar. Då tar gästerna mindre mat per gång vilket minskar risken för att de lägger upp mer än vad de orkar äta upp.

Förvara maten rätt

Frys in resterna innan de blir dåliga.
Låt inte maten stå framme i onödan, sätt in i kylen så snart som möjligt.

· Ha rätt temperatur i kyl och frys. Om du sänker temperaturen till 4 grader i kylen, kan maten hålla dubbelt så länge jämfört med om du har 8 grader i din kyl.

Ta hand om dina rester. Resterna av julskinkan kan användas i en pastasås eller i omelett.

…Och om du följt alla våra tips men ändå måste slänga något – gör det i matavfallspåsen.

Tips och trix

Appar som räddar mat, smart buffé-planering, mindre tallrikar och doggy-bags är några av våra bästa knep som hjälper dig att rädda mat.

Recept på webben

Använd webben för att komma på recept för den mat du redan har hemma. Sök på till exempel recept med ingredienser du har hemma

Appar som räddar mat

Prova att använda en app som hjälper dig rädda mat som annars skulle slängts. Dessutom kan du spara pengar – ofta kan du fynda gårdagens mat till halva priset. Sök på matsvinnsapp för att läsa mer.

Små portioner

Lägg bara upp pyttesmå portioner till barnen, och fyll på allteftersom. Och se till att du själv också tar små portioner, särskilt på bufféer. Ta hellre fler gånger av dina favoriter.

Mindre tallrikar

När gäster får mindre tallrikar vid en buffé så slängs mycket mindre mat. Prova hemma hos er också!

Bli buffé-smart

En stor mängd av matsvinnet uppstår på buffé-restauranger. När du ska äta buffé, skippa att ta en separat tallrik för sallad. Börja alltid med att lägga upp grönsaker, därefter fisk och sist kött. Och se till att du använder en liten tallrik.

Be om en doggy-bag

När du äter på restaurang, be om en doggy-bag för att ta med resterna av maten hem.

Fråga efter halv-portion

Det blir allt vanligare att restauranger erbjuder en mindre portion (och till ett mindre pris). Om du vet att du inte kommer att äta upp – fråga efter halv-portion.

På jobbet

Koka bara så mycket kaffe som du vet går åt på jobbet. Och se regelbundet över gemensamma kylskåp och ta tillvara på allt som går.

Talar du svinniska?

Har du bäst-före-snoozat idag? Eller meny-flexat? Eller upplevt en riktigt bra svinntage-middag? Här lär du dig de bästa nyorden på svinniska.

Livsmedelsverket har satt ihop en nyordslista med kreativa uttryck som kommer till användning när du pratar matsvinn. Här är några av våra favoriter:

#befrukta [be:fruktah’]

Att mixa en smoothie av frukten som håller på att bli för gammal.

#bäst-före-snooza [’bästföre-snoozah]

Att förlänga hållbarheten genom att titta, lukta och smaka sig fram.

#kaoskomponera [’kaos:komp-ånerah]

Att fantisera ihop nya rätter av sådant som annars skulle slängas.

#kylchilla [tjyyl:tjillah]

Att sänka temperaturen i kylen och sedan chilla, maten håller ju längre!

#menyflexa [meny:fleksa’]

Att improvisera fram en annan måltid än den planerade …när livspusslet ändras.

#restbonus [rest-bon:hus]

Pengarna du tjänar på att inte att slänga så mycket mat

#restsamtal [rest-samtahl’]

Att ringa hem och kolla vad som redan finns innan du handlar mer.

#studentskiva [student:skivah’]

Att skiva upp brödlimpan och frysa in. Bra för ensamhushåll.

#svinntage [svinn-tidjsch’]

När gårdagens middag är ännu godare dagen efter.

#svinnventera [svinn-vent:era]

Att djupdyka i skåpen på jakt efter maten du kanske glömt.

#vaskvägra [vassk-väg:rah]

Att inte slänga mat som fortfarande funkar utmärkt att äta.

Ladda ner hela listan här (länk till livsmedelsverket)

Inget fett i avloppet (innehåll i länk, se nedan)

Om du häller ut matolja och fett i diskhon blir det lätt stopp i avloppet. Så här ska du ta hand om mat- och stekfett på bästa sätt.

Inget fett i avloppet

Om du häller ut matolja och fett i diskhon blir det lätt stopp i avloppet. Så här ska du ta hand om mat- och stekfett på bästa sätt.

Matolja och fett blir nämligen som cement i ledningarna när det stelnar. Det beror på att fettet stelnar och bildar fettproppar i avloppsledningen som orsakar stopp och översvämningar.

Gör så här i stället

Stekfett

Torka ur stekpannor och kastruller noggrant med hushållspapper och släng pappret i soporna som matavfall.

Förutom att minska risken för stopp i avloppet bidrar du till att matfettet istället kan återanvändas för biogasproduktion.

Flytande matfett

Häll använd avsvalnad matolja med hjälp av en fettratt i en plastflaska eller mjölkförpackning med kork. Släng det i restavfallet.

Att just denna förpackning inte kan återvinnas innebär en mindre miljöförlust än igenproppade avloppsrör.

Ett annat sätt är att låta fettet stelna i kylen, till exempel i en kopp. Det stelnade fettet är lätt att skrapa ur och slänga i matavfallet.

Informera din bostadsrättsförening eller hyresgäster

Olika typer av avfall

Här kan du lära dig mer om olika typer av avfall och vad som händer med det efter att det har hamnat hos oss.

Förpackningar och tidningar (innehåll i länk visas nedan)

Här kan du läsa om vilka förpackningsslag som ska sorteras ut och vad som händer efter att det samlats in.

Förpackningar och tidningar

Här kan du läsa om vilka förpackningsslag som ska sorteras ut och vad som händer efter att det samlats in.

Genom att du sorterar förpackningar och tidningar kan materialet användas igen. Det spar både energi och råmaterial.

Glasförpackningar

Färgade glasflaskor och burkar, till exempel ölflaskor utan pant, sorterar du som färgade glasförpackningar.

Ofärgade flaskor och burkar, till exempel syltburkar och vinflaskor sorterar du som ofärgade glasförpackningar.

Tänk på!

Sortera bort korkar och lock. Kasta endast förpackningar av glas i återvinningen, inga dricksglas, keramik eller porslin. De sorteras som restavfall. Glödlampor och lågenergilampor ska du lämna som farligt avfall.

Vad händer sen?

Alla glasförpackningar går till en fabrik för glasåtervinning. Där sorteras, rensas och krossas glaset innan det smälts ner för att kunna användas till ny råvara. Det nya glaset används till nya glasförpackningar men också till tillverkning av glasull. När man använder återvunnet glas vid tillverkning istället för att göra helt nytt glas sparar man 20 procent energi.

Pappersförpackningar

Pappersförpackningar är till exempel kartonger, omslagspapper, tvättmedelsförpackningar, pappersmuggar, papperskassar och mjölpåsar.

Tänk på!

Lägg inte tidningar, kataloger och liknande i behållaren för pappersförpackningar. Om det finns annat material i din pappersförpackning tar du bort det som är lätt att ta bort, till exempel en skruvkork.

Vad händer sen?

Pappersförpackningarna packas i balar och körs till pappersbruken, där de behandlas för att sedan bli nya pappersprodukter som till exempel ny kartong, wellpapp och ytskikt på gipsskivor.

Tidningar

Som tidningar räknas allt som går att bläddra i, till exempel dagstidningar, kataloger, reklamblad och pappersark. Även böcker med mjuk pärm. Har du böcker med hård pärm ska du ta av denna först.

Tänk på!

Blanda inte tidningar med pappersförpackningar. Du ska inte heller lägga kuvert bland tidningar. Kuvert sorteras som restavfall.

Vad händer sen?

Tidningarna sorteras manuellt för att sedan packas i balar innan de skickas till återvinning. Av gamla tidningar blir det bland annat nya tidningar.

Mjukplastförpackningar

Bärkassar, medicinkartor, chipspåsar och frigolit är exempel på plastförpackningar som du sorterar som mjukplastförpackningar.

Tänk på!

Packa mjukplasten i mindre mjukplastpåsar som till exempel en avlång brödpåse och knyt. Lös plast fastnar på olika ställen i sopbilen och tar också mer plats.

Vad händer sen?

Mjuka plastförpackningar som samlas in från hushållen återvinns till nya produkter eller går till energiåtervinning.

Hårdplastförpackningar

Burkar, dunkar, små hinkar, flaskor, korkar eller lock är exempel på plastförpackningar som du sortera som hårda plastförpackningar. Pantflaskor lämnas i automat.

Tänk på!

Andra produkter av plast som till exempel diskborstar, tandborstar och pulkor räknas inte som plastförpackningar. De sorteras som restavfall.

Vad händer sen?

Hårdplastförpackningarna sorteras i olika plastsorter och ibland även efter färg. Beroende på vilken kvalitet de har blir de råvara till olika sorters plastprodukter.

Metallförpackningar

Till metallförpackningar räknas till exempel tömda konservburkar, tuber, sprayburkar, lock, skruvkorkar och kapsyler.

Tänk på!

Andra metallprodukter såsom stekpannor, galgar och bestick räknas inte som metallförpackningar och ska därför inte slängas i facket för metallförpackningar. De kan dessutom fastna i sopbilens inmatning och orsaka skador och förseningar. Sortera andra metallprodukter som restavfall hemma eller – ännu hellre – lämna som metallskrot på återvinningscentralen.

Pantburkar lämnar du i automaten.

Sprayburkar kan du lägga i facket för metallförpackningar om de är helt tömda. En sprayburk är tom när det inte kommer någonting mer ur den när du håller sprayknappen intryckt och den är tyst, så kallat pys-tom. Ej tömda sprayburkar lämnar du som farligt avfall i miljöbod eller på återvinningscentralen.

Vad händer sen?

Metallförpackningar sorteras med hjälp av magneter och smälts ner. Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Man sparar 95 procent energi när man tillverkar nya produkter av återvunnen aluminium.

Restavfall

Här får du reda på vad som räknas som restavfall och vad som händer med det.

Restavfall är avfall som inte är farligt avfall och som inte går att återanvända eller återvinna på annat sätt än genom förbränning. Det är alltså det som blir kvar när du har sorterat ut farligt avfall, elektronikavfall, läkemedel, matavfall, tidningar och förpackningar av papper, plast, metall och glas.

Har du sorterat ut allt som går att sortera ut så ska det inte bli så mycket kvar i restavfallet. Restavfall är kommunalt avfall (som tidigare kallades hushållsavfall) och får endast hämtas av Västerviks Miljö & Energi.

Exempel på vad du kan slänga i restavfallet

Blöjor, tops, bindor, tamponger, bomullsrondeller
Tandborstar, toalettborstar, diskborstar
Dammsugarpåsar, disktrasa
Kattsand (förpacka det väl) och burspån
Snus, cigaretter, tuggummi
Kuvert, pennor, post-it-lappar
Trasiga skor och plastleksaker utan elektronik
Munskydd och engångshandskar (förpacka väl)

Restavfallet krossas och skickas till förbränning (hela denna text behöver anpassas för vad som gäller för just Västerviks kommun

Allt som hamnar i påsen för restavfall krossas på avfallsanläggningen, Målserum och skickas till förbränning för energiåtervinning. Därför är det bra om metall, porslin och glas som inte brinner lämnas på återvinningscentralen och återvinns i stället för att skickas till förbränning. Av restavfallet blir det elektricitet och fjärrvärme. Restavfallet från din kommun…

Trädgårdsavfall

Få reda på vad som händer med trädgårdsavfallet som samlas in och hur det gör nytta i naturen.

Trädgårdsavfall är avfall som kommer från växtriket och som uppstår när du sköter trädgårdar, parker och eller tar hand om krukväxter. Det kan vara gräs, löv, växtdelar, mindre träd, blommor och buskar.

Trädgårdsavfall blir jord eller energi

En viss del av trädgårdsavfallet blir flis som skickas till förbränning i kraftvärmeverket för att ge fjärrvärme och elektricitet.

Grovavfall

Grovavfall är stort och skrymmande avfall som normalt inte får plats i ditt avfallskärl.

Grovavfall kan vara litet som ett stekjärn eller stort som en säng. Grovavfall kan lämnas sorterat på alla våra återvinningscentraler.

Privatpersoner

Om du har ett villa-abonnemang i Västerviks kommun kan du också få ditt grovavfall hämtat mot avgift av Västervik Miljö & Energi.

Läs mer och boka hämtning som privatperson

Bygg- och rivningsmaterial (innehåll i länk visas nedan)

Bygg- och rivningsavfall är ett avfall som uppstår vid renoveringar av hus och fastigheter.

Bygg- och rivningsmaterial

Bygg- och rivningsavfall är ett avfall som uppstår vid renoveringar av hus och fastigheter.

Det gäller avfall som är del av ett hus eller en byggnad och är avfall som inte uppstår i den dagliga skötseln av ett hushåll.

Om avfallet uppstår när du som privatperson själv river/renoverar ditt hus räknas avfallet som kommunalt avfall och du kan du själv köra iväg med det till återvinningscentralen. Men om du anlitar en firma för att köra bort det, räknas det som verksamhetsavfall.

Olika typer av bygg- och rivningsmaterial

När du sorterar upp ditt bygg- och rivningsavfall så ska du dela in det i följande underkategorier:

trä
mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten
metall
glas
plast
gips
isolering

Farligt avfall

Farligt avfall innehåller ämnen som är skadliga för människor och miljön och kan vara frätande, explosiva, brandfarliga eller giftiga om de hamnar på fel ställe.

Farligt avfall kan vara olja, färg- och lackavfall, sprayburkar, glödlampor, lysrör, lågenergilampor, lösningsmedel, bekämpningsmedel och batterier.

Därför är det viktigt att inte blanda farligt avfall med annat avfall, utan i stället lämna in det på Målserums avfallsanläggning eller på någon av våra återvinningscentraler.

Där sorteras avfallet upp i olika behållare så att de olika typerna av farligt avfall kommer till rätt behandling.

Tips: Behåll originalförpackningen. Då minskar risken att någon skadas under hanteringen. Blanda inte olika produkter, då kan det bli en farlig, kemisk reaktion.

Asbest och eternit (innehåll i länk visas nedan)

Asbest är en typ av farligt avfall. Här får du reda på hur du ska göra med avfall som innehåller asbest och eternit.

Asbest och eternit

Asbest är en typ av farligt avfall. Här får du reda på hur du ska göra med avfall som innehåller asbest och eternit.

Var finns asbest?

Oftast förekommer asbest som asbestcement, även kallat eternit, på husväggar och tak på hus från 50-talet. Asbest kan också finnas i:

eternitblomlådor, fönsterbrädor, tak- och väggskivor och ventilationskanaler
isolering i oljepannor och på varmvattenrör
äldre kakelfogar och kakelfix
gammalt fönsterkitt

Var försiktigt när du hanterar asbest eller eternit

Asbest eller eternit är inte farligt för människor när det ligger orört, som på till exempel ett tak. Det som är farligt i asbest är dammet som bildas när asbest går sönder eller delas. Om du andas in damm så kan det orsaka sjukdomar och skador på lungorna.

Använd alltid ordentligt skydd för mun och näsa när du hanterar asbest eller eternit.

Här kan du lämna asbest och eternit

· Avfallsanläggningen på Målserum, Västervik

Information om hur du går tillväga är ofullständig för tillfället ex.

-Så här mycket kan du lämna

-Gör så här

Elektronikavfall (innehåll i länk visas nedan)

Allt avfall som har sladd eller drivs med batteri räknas som elektronikavfall. Det är viktigt att du lämnar in det på ett godkänt insamlingsställe.

Elektronikavfall

Allt avfall som har sladd eller drivs med batteri räknas som elektronikavfall. Det är viktigt att du lämnar in det på ett godkänt insamlingsställe.

Trasiga lampor, mobiltelefoner, vattenkokare och TV-apparater är vanliga exempel på elektronikavfall som ska sorteras ut och lämnas till återvinning.

Elektroniska produkter innehåller både ovanliga metaller och ämnen som kan vara farliga för din hälsa och för miljön om de hanteras på fel sätt. Därför ska du alltid lämna trasig elektronik som inte går att laga till ett godkänt insamlingsställe. Det är till och med lag på att det ska sorteras ut.

Hur vet jag vad som är elektronikavfall?

En enkel regel är att allt som kan lysa, låta, har en sladd eller går på batteri är elektronik och ska hanteras som elektronikavfall när det slängs.

All elektronik som säljs i Sverige måste vara märkt med en överkryssad soptunna. På små elektronikprodukter kan symbolen finnas på förpackningen istället.

Här kan du lämna ditt elektronikavfall

På kommunens återvinningscenraler
I Samlaren – bara för småelektronik och privatpersoner

Läkemedel (innehåll i länk visas nedan)

Det är viktigt att läkemedel och mediciner hamnar på rätt ställe när de ska slängas, för om de hamnar i naturen kan de ställa till med mycket bekymmer.

Läkemedel

Det är viktigt att läkemedel och mediciner hamnar på rätt ställe när de ska slängas, för om de hamnar i naturen kan de ställa till med mycket bekymmer.

Överblivna läkemedel som kastas i restavfallet, matavfallet, spolas ner i toaletten eller hälls ut i handfat kan orsaka stor skada på miljön. Tyvärr kan inte dagens reningsverk rena vattnet från våra avlopp så bra att det inte blir några rester från läkemedel kvar. Det innebär att när vattnet från reningsverk släpps ut hamnar läkemedelsrester i våra sjöar och hav och påverkar fiskar och djur som lever där.

Läkemedel ska lämnas på ett apotek

Alla apotek i hela Sverige har en skyldighet att ta emot överblivna läkemedel från privatpersoner. Stoppa därför gamla tabletter och andra mediciner i en genomskinlig påse och lämna på ditt närmsta apotek. Alla apotek har även genomskinliga specialpåsar för att samla in läkemedel i. På många apotektjänster på nätet kan du beställa en sådan påse och gratis svarsporto kostnadsfritt.

För cytostatika (cancermedicin) finns särskilda regler; ”normala mängder” kan lämnas till apotek men du kan också lämna cytostatika i tablettform som farligt avfall på återvinningscentralen.

Detta kan du lämna hos apoteken:

Tabletter och kapslar
Flytande läkemedel i flaska
Salvtuber och astmainhalator
Läkemedelsplåster och p-ringar (även förbrukade)
Sprutor med synliga rester av läkemedel (utan kanyl)
Medicinska mjällschampon och medicinsk nagellack

Detta kan du INTE lämna hos apoteken:

Kvicksilvertermometer – lämnas som farligt avfall på ÅVC

Sök i sorteringsguiden

Söker du information om hur du ska slänga en viss typ av avfall? I så fall kan du prova att söka efter det i sorteringsguiden.

Länk till Sorteringsguide

Tips: Skriv in enstaka sökord för bättre sökresultat, till exempel ”kläder” istället för ”trasiga kläder och skor som inte går att använda”